Dags för revansch, Scharinska!
Så bär det strax av norrut inför spelningarna på Scharinska i Umeå respektive Aveny i Sundsvall. Vet inte hur många mil det är till Umeå men jag vet att avståndet innebär att man måste gå upp senast halv sex om man skall hinna soundchecka. I Scharinska villan har jag spelat en gång tidigare. Det var i mitten av åttiotalet då lokaliteterna inyste avslutningskonserten för de medverkande vid Holmsunds Jazzvecka. Det senare var en veckokurs där begåvade ungdomar från olika delar av landet sammanstrålade för att under ledning av landets främsta musiker spela tillsammans. Det var jobbiga men inspirerande dagar. En stor del av dem gick ut på att försöka lära sig krångliga ackord inför just den där avslutningskvällen på Scharinska. Men jag mötte en del musiker som gjorde stort intryck. Trummisen Morgan Ågren, keyboardisten Mats Öberg samt multiinstrumentalisten Stefan Gunnarson för att nämna några. Vi talar om extremt begåvade instrumentalister som sedermera gjort intryck litet överallt. Jag vill minnas att jag och min gode vän Arvid (Senare i bla Shades of Orange och Popsicle) åkte dit kramandes en bergsprängare ljudandes av Celtic Frost och att den församlade jazz-eliten inte gjorde något för att dölja sitt förakt för extremmetallens subkultur. Det var inte som idag, då det är snudd på irriterande vedertaget att även tänkande människor kan hänge sig åt metal. Hur som helst, avslutningskvällen infann sig och det var dags att spela upp vad man lärt sig. Arvid har sedermera hävdat att han i samband med sitt framträdande hörde folk bua. Jag minns inte ens vad jag kan ha spelat. Kunde inte den där genren då och lärde mig inte sen heller. Men jag skall alltid minnas Mats Öbergs zappacovers över halv-tre-fikat. Moving to Montana! Vet att det kommer en hel del trevligt folk till helgens spelningar och ser fram emot resan. Det har varit litet tunt med videodokumentationer av Docenternas framfart den senaste tiden och jag ämnar ändra på det inom kort. Umeå är ju en otroligt viktig kulturstad ju mer man tänker på det. Ta bara en sådan sak som att det var där jag i ett skylfönster till en alternativ musikaffär hittade den första Bad Brains-kasetten från ROIR. Ja just den med rastafärgerna och Vita Huset på. Vi som skall spendera fredagskvällen på Scharinska får också uppleva klubben Håll det äkta som huserar i källaren. Där DJ:ar tydligen Klubb Lennart som kanske inte skall blandas ihop med Raubtiers kanniballåt med samma namn. Varför alla dessa vanliga namn i låtar just nu förresten? Säkerts Fredrik och så vidare. Kommer ha gott om tid att fundera på det längs vägen.
/ J
